Regn, Lynch och Puzata Hata

Det regnar idag. David Lynchs inombordsliga imperium visades i källaren på Kyiv-Mohyla akademin. I min smak blev dock huvudrollsinnehavarens skrämda ansiktsuttryck för många. 2 h av de totala 3,5h var kameran i hennes skrämda ansikte. Jag hade hört att filmen inte skulle vara dubbad men det visade sig vara fel information. Efter filmen satt vi på Puzata Hata och drack glögg med citron. Det är enormt. Vi skrev om det stället i förra bloggen, jag och Anna-Maria. Men det är värt att nämna igen. Stället är bängstort på tre våningar med alla hundratals bord alltid fyllda. Smakade pannkakstårtan med kokos ikväll. kvalitet kvalitet. Tydligen försökte man sätta upp olika shopping malls här för några år sedan men folket efterfrågade ett puzata hata. Det närmaste jag kan tänka är kungshallarna i Stockholm. På kungshallarna är maten från hela världen, på enorma puzata hata är maten så genomukrainsk som den bara kan, och personalen går omkring i stråhattar.

Den saknade pirogen

Jag hittar nästan inte bland tunnelbanegångarna vid kontraktova ploshcha nu när alla sjal-, strump och fruktstånd försvunnit. Vart har de tagit vägen? Det verkar som att någon ny lag om gatuförsäljning slagit i kraft under den månad jag varit i Sverige. 1 januari brukar ju kunna vara ett magiskt datum. De tio minutrarna jag hade satt av till priog utanför tunnelbanestationen mellan arbete och körövning, blev tomma på piroger. Om jag inte ville ha sockerkakor såg jag enda möjligheten att stilla en mage på coffee house, där smörgåsarna kommer i trekantplastförpackningar och kostar uppåt motsvarande 50 kr. Middagen uteblev. Jag hoppas att priog-babushkan bara hade slutat för dagen och inte blivit ivägkörd.

Och så tar Grannarna vid

År 2007 är förbi så kanske är inte "Ukraina 2007" riktigt aktuell längre. Roligt var det. Bra var det. Men nu vill vi bredda oss lite. För det finns faktiskt fler härliga och spännande grannländer i Europa...